Matilda Amundsen Bergström: Follow the money – pengar och samhällskritik i Jane Austens Stolthet och fördom

Matilda Amundsen Bergström, doktorand i litteraturvetenskap, föreläser om Jane Austens Stolthet och fördom ur ett samhällskritiskt och klassperspektiv. Här får ni höra en klassiker beskriven och analyserad med ett ovanligare perspektiv.

11230863683_ba2621e83f_n

 

Lyssna till denna intressanta föreläsning här!

Allt gott

Humpod redax

Annonser

Akademiskt Antiklimax avsnitt 11, om det akademiska språket

Jag, (Meri), Tania och Matilda dyker ner i en diskussion om det akademiska språket. Vi kritiserar, pratar om vår erfarenhet med det akademiska språket och avslutar med hur viktigt det är med ett akademiskt språk.

Veckans glosa: Språkspel

I skuggan av kanon: Virginia Woolf – Ett eget rum

Matilda nämner en konstnär, Kajsa Dahlberg, som en bonus till dagens ”I skuggan av kanon”. Hon har skapat verket Ett eget rum/Tusen bibliotek där hon samlat anteckningar ur olika exemplar av Ett eget rum från olika bibliotek. Länk här!

19_Ett_eget_rum_Tusen_bibliotek

A Room of One’s Own / A Thousand Libraries (Ett eget rum / Tusen bibliotek)
Book piece in an edition of 1000 copies. Kajsa Dahlberg 2006.

Här lyssnar ni till avsnittet!

Allt fint

Humpod redax

Johan Almer: ”Att sätta döden ur spel. En analys av Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” och dess intermediära relationer till bildkonst och film”

Johan Almer – lektor i Medier, estetik och berättande, Institutionen för informationsteknologi, vid Högskolan i Skövde – talar om Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet. Efter ungefär fyra minuter spelar Almer upp ett filmklipp som jag länkar till här nedan:

För att ni ska får en representativ bild av vad denna intressanta föreläsning handlar om citerar jag ur Johan Almers abstract:

”Att sätta döden ur spel. En analys av Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” och dess intermediära relationer till bildkonst och film” Tomas Tranströmers korta dikt ”Medeltida motiv” från diktsamlingen För levande och döda (1989) utgår, som titeln anger, från ett motiv i medeltidens bildkonst, människan som spelar schack med döden om sitt liv. Motivet får en tydlig utformning i konstnären Albertus Pictors kyrkomålning ”Schackspelet med döden” i Täby kyrka från slutet av 1400-talet. Medeltida kyrkomålningar inspirerade Ingmar Bergman när han gestaltade motivet i filmen Det sjunde inseglet (1957). Filmens bild av riddaren som sittande på en stenig strand spelar schack med döden med havets horisontlinje som fond blev en av 1900-talets mest kända bilder. Samma motiv återkommer alltså i tre olika konstverk under en tidsrymd på 500 år. Hur gestaltas motiven i respektive konstverk? Hur bidrar de intermediala relationerna till meningsskapande i de tre verken? Vad säger respektive verk om människan och hennes förhållande till döden? Analysen har sitt fokus på gestaltningen av motivet, som ett litterärt motiv, i ”Medeltida motiv” för att därigenom nå en bättre förståelse av vad dikten säger. Men det unika i Tranströmers gestaltning i ord framgår tydligare om den relateras till gestaltningen av samma motiv i Pictors målning respektive Bergmans film. I analysen behandlas vidare diktens komposition och intertextuella relationer. Både kompositionen och de intertextuella relationerna är viktiga för att förstå dikten som en konstnärlig helhet. Analysen söker också ett svar på frågan vad ett ”frisörsaxklippande ljud” gör i en dikt om ett medeltida motiv.

Här har ni avsnittet

God lyssning

Humpod Redax

 

Akademiskt Antilklimax avsnitt tio: Breddat deltagande

Vi – Tania Kaveh, Matilda Amundsen Bergström och Meri Alarcón – på Akademiskt Antiklimax blev inbjudna till personalkonferens på LIR med tema breddat deltagande.

Vi höll en kort föreläsning om alla våra olika studentinitiativ, våra projekt och på vilket sätt det har påverkat andra studenter att aktivt delta i universitetet. Vi diskuterar vilka fördelar och nackdelar som finns i att vara aktiv student, och vilka lösningar som finns för att vidga studentprojekt och göra det hållbara. Hur får man fler studenter intresserade av att delta i olika aktiviteter, hur får man alla att känna sig välkomna och möjliggöra för studenter att stanna kvar på universitetet?

Här har ni vår föreläsning, ursäkta Meris hostande.

Allt gott

Humpod redax

My Klockar Linder; ”Utan avkomma i barnfamiljens århundrade: barnlöshet som social, politisk och kulturell kategori”

My Klockar Linder är postdoktor i idé- och lärdomshistoria och forskar om barnlöshet ur ett historiskt perspektiv.

Här får vi lyssna till när Klockar Linder pratar om sitt pågående forskningsprojekt. Inspelat under Högre Seminariet på GU och papern presenteras under titeln ”Utan avkomma i barnfamiljens århundrade: barnlöshet som social, politisk och kulturell kategori under 1900-talet”.

God lyssning! Här ligger avsnittet.

Humpod redax

Akademiskt Antiklimax avsnitt nio, trevlighet vs arrogans

Nu när vi befinner oss i början av ”baksmällan” av terminen sitter vi halvsjuka, trötta och med kroppar som värker efter sommarlov och kritiserar trevliga akademiker och arroganta akademiker, eller snarare strukturen kring vad ses som intellektuellt värdefullt!

Detta är något som vi märkt är en del av våra egna impulser och vi har också märkt hur denna struktur givetvis är könad. Lyssna till när vi diskuterar denna vad vi upplever är en odiskuterad problematik inom akademin, men även utanför akademin.

Veckans glosa: Mansplaining

I skuggan av kanon: Rebecca Solnits Män förklarar saker för mig

Här har ni avsnittet.

Allt gott och glad sommar

Humpod redax

Litteraturhistorisk dissonans – Fredrika Bremers Hertha (1856) i USA

Åsa Arping är universitetslektor och docent i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, och diskuterar här sitt paper ”Litteraturhistorisk dissonans – Fredrika Bremers Hertha (1856) i USA” på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet.

För att ni ska får en representativ bild av vad projektet handlar om citerar jag ur Arpings abstract:

”Mitt paper diskuterar mottagandet av emancipationsromanen Hertha, som framkallade en hätsk debatt när den kom ut i Sverige i september 1856, med fick ett helt annat bemötande i USA, där den publicerats tre månader dessförinnan. Pressmaterialet väcker förstås frågor kring kvinnopolitik, estetik och litteraturkritik i respektive nationssammanhang, men framför allt avslöjar det i hur liten grad internationell reception gett avtryck i svensk litteraturhistorieskrivning. När nya bilder tonar fram av det stora genomslag flera av 1800-talsförfattarinnorna hade utomlands – hur kommer det att påverka framtidens syn på deras betydelse i svensk litteraturhistoria?”

Den här viktiga och intressanta forskningen som Åsa Arping berättar om hittar ni här!

God och givande lyssning

Humpod redax