Maria Margareta Österholm ”Gurleska begär. Sexualitet och femininitet i svenskspråkig litteratur och seriekonst”

Maria Margareta Österholm, doktor i litteraturvetenskap och forskare i genusvetenskap på Stockholms universitet, föreläser om ”Gurleska begär. Sexualitet och femininitet i svenskspråkig litteratur och seriekonst” på ämneskonferensen för litteraturvetenskap på Karlstad universitet.

Det är lite rörigt i rummet men ljudet blir tydligare, lyssna till detta spännande ämne! Ett tips är att ni lyssnar i hörlurar.

Här följer hennes abstract:

”De senaste decennierna har femininitet varit en viktig fråga i litteraturen, konsten och inte minst i serietecknandet där gullighet och flickrumsestetik har blandats med feministisk ilska, skam och groteskerier. Många är de författare och serieskapare som skildrar queer och överdriven femininitet och ställer frågor om normer och gränser. Det sker i vuxenlitteraturen men även i böcker som vänder sig till ungdomar och den seriekonst med feministiska förtecken som växt fram i Sverige. Jag ser dessa olika konstnärliga uttryck som en del av ett pågående samtal om femininitet som även förs inom feministisk teori, aktivism och samhällsdebatt. Poeten och kritikern Arielle Greenberg myntade 2001 begreppet gurlesk för att hon såg en företeelse i den amerikanska samtidspoesin som också jag tycker mig se i samtida svenskspråkig skönlitteratur och serier. Gurlesk är en estetik som blandar feminism, femininitet, gullighet 31 och äckel och i min presentation vill jag belysa gurleska uttryck i serier skapade efter 2000. Jag tar avstamp i serier av bland andra Karolina Bång, Julia Thorell, Nina Hemmingsson, Nanna Johansson, Lisa Ewald och Emelie Östergren. Gurleskbegreppet ger mig ingångar till att teoretisera om femininitet och estetik på ett sätt som jag påbörjade i min avhandling och som jag vill fortsätta, nu med mer fokus på sexualitet och begär. Jag är även intresserad av att titta på samspelet mellan text och bild och fundera på om det gör något ytterligare med den gurleska estetiken som inte ryms i endast text.”

Här har ni avsnittet!

Allt gott

Humpod redax

 

Annonser

Therese Svensson om teoretiska perspektiv på vithet

Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet, föreläser om teoretiska perspektiv på vithet på personalkoferensen för institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Efter tre minuter blir ljudet bättre och bakgrundsprasslet försvinner, så lyssna tålmodigt för detta ämne är otroligt viktigt OCH spännande!

Vithet, vithetskritik och rasifiering är något som ofta diskuteras inom våra kretsar och här har vi vår expert inom ämnet. Therese Svenssons avhandlingsämne hittar ni här: http://lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xsveth

Lyssna till avsnittet här!

Allt gott

Humpod redax

 

Margareta Wallin Wictorin ”Det svenska serieundret – kvinnorna tar täten”

Margareta Wallin Wictorin är docent i konst- och bildvetenskap och lektor i kulturstudier vid Karlstads universitet. Medlem av Kulturforskningsgruppen på Kau och Linnaeus University Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies. Här hör vi hennes föreläsning på Karlstad universitet under ämneskonferensen för litteraturvetenskap.

Margareta Wallin Wictorin & Anna Nordenstams (docent och universitetslektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet) projekt-abstract:

”Det svenska serieundret – kvinnorna tar täten” Sedan början av 2000-talet har tecknade serier och grafiska romaner både överskridit och förflyttat gränserna för det svenska seriefältet och etablerat sig på det svenska kulturfältet. Seriealbum och grafiska romaner säljs av bokhandlare i stora upplagor, recenseras på kultursidorna, kommenteras på ledarsidor och påverkar den offentliga debatten. Kvinnorna dominerar som serieskapare och deras berättelser har ofta feministiska utgångspunkter och syften. Avsikten med detta paper är att presentera två serieskapare som ifrågasätter samtida normer, ideal och politiska förhållanden (Mouffe 2005, Chute 2010). Den första är Joanna Rubin Dranger som med Fröken Märkvärdig & Karriären från 2001, är en föregångare till dagens serietecknare som Liv Strömqvist, som är vårt andra exempel. Dessa serieskapare problematiserar samhälleliga maktstrukturer, fast på olika sätt. Vi avser att visa och jämföra hur dessa två seriekonstnärer genom olika slags kombinationer av ord och bild har gestaltat människans moderna tillvaro (Groensteen, 1999). De har skapat berättelser som har rört sig från att påvisa missförhållanden och stereotyper, via visualisering av genus- och mediaforskning till att med hjälp av ironi och sarkasm påvisa orimligheter i samhället och diskutera frågor som under en period lyste med sin frånvaro i den offentliga debatten.

Här hör ni avsnittet.

Allt gott

Humpod redax

Anna Smedberg Bondesson ”Poesi i tillblivelse – ett tvärvetenskapligt projekt”

 

Anna Smedberg Bondesson är universitetslektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristianstad. Bondesson föreläser om ett spännande forskningsprojekt, ”Poesi i tillblivelse – ett tvärvetenskapligt projekt”, på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet. Nedan följer hennes abstract om ämnet:

”Min avsikt är att presentera ett explorativt pilotprojekt med ett unikt material i hopp om att få hjälp med att mejsla fram såväl relevanta litteraturvetenskapliga forskningsfrågor som intressanta teoretiska perspektiv och metodologiska utvecklingsmöjligheter. Materialet består av skrivprocessdata framtaget med programmen tangentloggning och ögonrörelsemätning av två poeters arbete med en diktuppgift i en timme. Projektet är i samarbete med skrivforskaren och lingvisten Victoria Johansson. Vi vet från tidigare forskning som har använt ögonrörelsemätning för att studera hur en skribent tittar på, och läser, sin text under skrivande att en persons läsning av sin egen text samtidigt som den skrivs ser annorlunda ut än läsningen av någon annans, obekanta text. Läsning av den egna texten hänger också ihop med redigering. Ju mer man läser sin egen text, desto mer redigerar man. Det finns också indikationer på att de som läser och redigerar sin egen text mer också skriver bättre texter (mätt med holistiska textkvalitetsbedömningar av språk och innehåll). Forskning har också visat att en skribent kan öka sin förmåga att revidera sin text genom att få se videoinspelningar av läsarreaktioner på den egna texten. För närvarande används metoden att kombinera tangentloggningen med ögonrörelsemätning i ett projekt som undersöker den kreativa skrivprocessen hos vuxna författarskolelever som skriver skönlitterära narrativa texter. Det nya med pilotprojektet är att använda ögonrörelsemätning och tangentloggning för att undersöka expertskrivande poeter, och för att 13 inte bara undersöka språkliga utan också – och inte minst! – litterära aspekter av processen och produkten.”

Här hör du avsnittet!

Allt gott

Humpod rexad

Svante Landgraf ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Svante Landgraf är doktorand vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Linköpings universitet. I sin kommande avhandling med titeln ”Frihet. Ett tema i svensk litteratur från sextiotal till i dag” undersöker han frihetstemat i fyra genrer av svensk skönlitteratur och sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar, självbiografiska barndomsskildringar och science fiction.  ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Landgraf föreläser vid Karlstad universitet på den litteraturvetenskapliga ämneskonferensen om ”Att läsa sakprosa som fiktion”, här följer Landgrafs abstract:

”I samtiden finns en tendens att vilja läsa in kopplingar till verkligheten i litteratur även där undertitlar eller andra element utanför den egentliga texten explicit motsäger en sådan läsning. Man läser romaner som om de vore självbiografier, man vill ställa författare till svars för deras romanfigurers åsikter och livshållningar. Intresset för ”verklighetslitteratur” och sådant som är ”baserat på en sann historia” är så stort att det tenderar att influera även läsningen av mer uttalat och genomgående fiktiva texter. Men vad händer om man gör tvärtom, om man läser sakprosa som om den vore fiktion? I mitt föredrag utreder jag vad detta skulle innebära för tre genrer av vad som i varierande grad kan karaktäriseras som sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar och självbiografiska barndomsskildringar. Jag beskriver vilka narratologiska skillnader som finns mellan genrerna och vilka fiktionsgenrer de på olika sätt påminner om. Avslutningsvis exemplifierar jag vad en sådan läsning skulle kunna tillföra en undersökning av en specifik tematik, nämligen frihetstematiken: hur frihetens tema uppträder i de ett antal texter i de tre genrerna och hur detta kan studeras just med den beskrivna läsarten.”

Här får ni höra avsnittet!

Allt gott

Humpod redax

Katarina Leppänen ”Akut disciplinär oordning”

Fantastiska Katarina Leppänen, universitetslektor i Idé- och lärdomshistoria från Göteborg föreläser om ”Akut disciplinär oordning” på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet. Jag citerar från Leppänens eget abstract:

”Att som idéhistoriker arbeta med skönlitterära texter som idéhistorisk källa ställer vissa utmaningar. Även om fiktionens specifika karaktär som källa har diskuterats av historiker i t ex Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt av Bagerius & Nilsson så ställs idéhistorikern för helt andra frågor än den om källornas representativitet eller pålitlighet. Idéhistorikerns arbetssätt ligger på så sätt närmare litteraturvetarens. Men andra utmaningar 20 återstår. Delvis finns ett överlappande vokabulär på ytlig nivå (t ex det omdiskuterade intentionalitetsbegrepp/et/en), dels är vi som discipliner generellt ute efter att säga olika saker om våra källor, vilket också påverkar hur vi läser. Så vad innebär det att läsa skönlitteratur som idéhistorisk text? Mitt exempel är hämtad från min forskning på finsk och estnisk skönlitteratur skriven av Aino Kallas och Hella Wuolijoki. Jag läser deras texter för komplexiteten mellan språk, tillhörighet, nationalism, internationalism och kvinnlig författaridentitet.”

Spännande och viktigt, lyssna till Leppänen här!

Allt gott

Humpod redax

Reinhard Hennig ”Klimatförändringar som litterärt motiv och etiskt gränsöverskridande”

Reinhard Hennig är postdoktor vid Mittuniversitetets Eco-Humanities Hub och där involverad i det internationella och interdisciplinära forskningsinitiativet Inscribing Environmental Memory in the Icelandic Sagas.

Vi får lyssna till Hennings föreläsning om ”Klimatförändringar som litterärt motiv och etiskt gränsöverskridande”, och jag citerar abstract;

Uppfattningen att den för mänskligt liv relativt gynnsamma holocen är avslutad och att planeten genom mänsklig aktivitet har kommit in i en helt ny och mycket instabilare geologisk epok, Antropocenen, har under de senaste åren fått alltmer vetenskaplig acceptans. En av huvudfaktorerna som anses ha förorsakat detta geologiska gränsöverskridande är det mänskliga bruket av fossila energikällor som leder till global uppvärmning. Klimatförändringar och deras omfattande ekologiska och sociala konsekvenser tematiseras nu allt oftare även i litterära texter. Det har även påståtts att en ny genre har uppstått: climate change fiction eller cli-fi, med prominenta exempel såsom Margeret Atwoods MaddAddam-trilogi (2003–2013) eller Ian McEwans Solar (2010). Inom ekokritiken – den del av litteraturvetenskapen som befattar sig med miljöfrågor – konstateras ofta att litterära texter har en större potential än naturvetenskapliga rapporter att skapa medvetande om miljöproblem genom t.ex. att åskådligöra klimatförändringarnas potentiella konsekvenser för individen. Många texter pekar dessutom ut de nuvarande människornas ansvar för framtida generationer och andra arter och problematiserar därmed global uppvärmning inte bara som ett ekologiskt, utan också ett etiskt gränsöverskridande av en dimension som aldrig funnits förr. Men det finns även litterära texter som explicit eller implicit framställer global uppvärmning som icke-existerande, naturlig (dvs. inte antropogen) eller oproblematisk, som t.ex. Michael Crichtons State of Fear (2004) eller Gert Nygårdshaugs Chimera (2011). Sådana texter kan anses som en motreaktion som försvarar status quo och förnekar etisk ansvar. Litteratur som 18 medium spelar därför en ytterst ambivalent roll med hänsyn till tematiseringen av de ekologiska gränsöverskridanden som karakteriserar Antropocenen.

God lyssning!

Humpod redax