Therese Svensson om teoretiska perspektiv på vithet

Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet, föreläser om teoretiska perspektiv på vithet på personalkoferensen för institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Efter tre minuter blir ljudet bättre och bakgrundsprasslet försvinner, så lyssna tålmodigt för detta ämne är otroligt viktigt OCH spännande!

Vithet, vithetskritik och rasifiering är något som ofta diskuteras inom våra kretsar och här har vi vår expert inom ämnet. Therese Svenssons avhandlingsämne hittar ni här: http://lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xsveth

Lyssna till avsnittet här!

Allt gott

Humpod redax

 

Annonser

Svante Landgraf ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Svante Landgraf är doktorand vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Linköpings universitet. I sin kommande avhandling med titeln ”Frihet. Ett tema i svensk litteratur från sextiotal till i dag” undersöker han frihetstemat i fyra genrer av svensk skönlitteratur och sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar, självbiografiska barndomsskildringar och science fiction.  ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Landgraf föreläser vid Karlstad universitet på den litteraturvetenskapliga ämneskonferensen om ”Att läsa sakprosa som fiktion”, här följer Landgrafs abstract:

”I samtiden finns en tendens att vilja läsa in kopplingar till verkligheten i litteratur även där undertitlar eller andra element utanför den egentliga texten explicit motsäger en sådan läsning. Man läser romaner som om de vore självbiografier, man vill ställa författare till svars för deras romanfigurers åsikter och livshållningar. Intresset för ”verklighetslitteratur” och sådant som är ”baserat på en sann historia” är så stort att det tenderar att influera även läsningen av mer uttalat och genomgående fiktiva texter. Men vad händer om man gör tvärtom, om man läser sakprosa som om den vore fiktion? I mitt föredrag utreder jag vad detta skulle innebära för tre genrer av vad som i varierande grad kan karaktäriseras som sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar och självbiografiska barndomsskildringar. Jag beskriver vilka narratologiska skillnader som finns mellan genrerna och vilka fiktionsgenrer de på olika sätt påminner om. Avslutningsvis exemplifierar jag vad en sådan läsning skulle kunna tillföra en undersökning av en specifik tematik, nämligen frihetstematiken: hur frihetens tema uppträder i de ett antal texter i de tre genrerna och hur detta kan studeras just med den beskrivna läsarten.”

Här får ni höra avsnittet!

Allt gott

Humpod redax

Katarina Leppänen ”Akut disciplinär oordning”

Fantastiska Katarina Leppänen, universitetslektor i Idé- och lärdomshistoria från Göteborg föreläser om ”Akut disciplinär oordning” på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet. Jag citerar från Leppänens eget abstract:

”Att som idéhistoriker arbeta med skönlitterära texter som idéhistorisk källa ställer vissa utmaningar. Även om fiktionens specifika karaktär som källa har diskuterats av historiker i t ex Moderna historier: Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt av Bagerius & Nilsson så ställs idéhistorikern för helt andra frågor än den om källornas representativitet eller pålitlighet. Idéhistorikerns arbetssätt ligger på så sätt närmare litteraturvetarens. Men andra utmaningar 20 återstår. Delvis finns ett överlappande vokabulär på ytlig nivå (t ex det omdiskuterade intentionalitetsbegrepp/et/en), dels är vi som discipliner generellt ute efter att säga olika saker om våra källor, vilket också påverkar hur vi läser. Så vad innebär det att läsa skönlitteratur som idéhistorisk text? Mitt exempel är hämtad från min forskning på finsk och estnisk skönlitteratur skriven av Aino Kallas och Hella Wuolijoki. Jag läser deras texter för komplexiteten mellan språk, tillhörighet, nationalism, internationalism och kvinnlig författaridentitet.”

Spännande och viktigt, lyssna till Leppänen här!

Allt gott

Humpod redax

Johan Almer: ”Att sätta döden ur spel. En analys av Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” och dess intermediära relationer till bildkonst och film”

Johan Almer – lektor i Medier, estetik och berättande, Institutionen för informationsteknologi, vid Högskolan i Skövde – talar om Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” på ämneskonferensen i litteraturvetenskap på Karlstad universitet. Efter ungefär fyra minuter spelar Almer upp ett filmklipp som jag länkar till här nedan:

För att ni ska får en representativ bild av vad denna intressanta föreläsning handlar om citerar jag ur Johan Almers abstract:

”Att sätta döden ur spel. En analys av Tomas Tranströmers dikt ”Medeltida motiv” och dess intermediära relationer till bildkonst och film” Tomas Tranströmers korta dikt ”Medeltida motiv” från diktsamlingen För levande och döda (1989) utgår, som titeln anger, från ett motiv i medeltidens bildkonst, människan som spelar schack med döden om sitt liv. Motivet får en tydlig utformning i konstnären Albertus Pictors kyrkomålning ”Schackspelet med döden” i Täby kyrka från slutet av 1400-talet. Medeltida kyrkomålningar inspirerade Ingmar Bergman när han gestaltade motivet i filmen Det sjunde inseglet (1957). Filmens bild av riddaren som sittande på en stenig strand spelar schack med döden med havets horisontlinje som fond blev en av 1900-talets mest kända bilder. Samma motiv återkommer alltså i tre olika konstverk under en tidsrymd på 500 år. Hur gestaltas motiven i respektive konstverk? Hur bidrar de intermediala relationerna till meningsskapande i de tre verken? Vad säger respektive verk om människan och hennes förhållande till döden? Analysen har sitt fokus på gestaltningen av motivet, som ett litterärt motiv, i ”Medeltida motiv” för att därigenom nå en bättre förståelse av vad dikten säger. Men det unika i Tranströmers gestaltning i ord framgår tydligare om den relateras till gestaltningen av samma motiv i Pictors målning respektive Bergmans film. I analysen behandlas vidare diktens komposition och intertextuella relationer. Både kompositionen och de intertextuella relationerna är viktiga för att förstå dikten som en konstnärlig helhet. Analysen söker också ett svar på frågan vad ett ”frisörsaxklippande ljud” gör i en dikt om ett medeltida motiv.

Här har ni avsnittet

God lyssning

Humpod Redax

 

Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap

Denna torsdag bjuder vi på den första föreläsningen från den Nationella ämneskonferens i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet som hölls den 12–13 maj 2016.

Humpod var på plats och spelade in många intressanta papers om pågående forskning på temat ”litteraturvetenskapens gränsöverskridanden”. Under hela sommaren kommer vi att dela med oss av denna konferens, men här får ni redan nu smakprov på vad vi lyssnade till och lärde oss av på konferensen!

Vi inleder med Arne Melberg, professor emeritus, Allmenn litteraturvitenskap, från Universitetet i Oslo som inleder hela konferensen som Keynote speaker. Titeln på Melbergs presentation är ”Essä, roman och så vidare: från Proust via Knausgård till Internet”.

Här har ni avsnittet, god lyssning!

Humpod redax