Julkalender 2 dec 2016

Dags för lucka nummer två, och där har vi vår egen Humpod-redaktör och litteraturvetare Elin Öholm!

God lyssning, klicka här för avsnittet!

Humpod redax

Annonser

Maria Margareta Österholm ”Gurleska begär. Sexualitet och femininitet i svenskspråkig litteratur och seriekonst”

Maria Margareta Österholm, doktor i litteraturvetenskap och forskare i genusvetenskap på Stockholms universitet, föreläser om ”Gurleska begär. Sexualitet och femininitet i svenskspråkig litteratur och seriekonst” på ämneskonferensen för litteraturvetenskap på Karlstad universitet.

Det är lite rörigt i rummet men ljudet blir tydligare, lyssna till detta spännande ämne! Ett tips är att ni lyssnar i hörlurar.

Här följer hennes abstract:

”De senaste decennierna har femininitet varit en viktig fråga i litteraturen, konsten och inte minst i serietecknandet där gullighet och flickrumsestetik har blandats med feministisk ilska, skam och groteskerier. Många är de författare och serieskapare som skildrar queer och överdriven femininitet och ställer frågor om normer och gränser. Det sker i vuxenlitteraturen men även i böcker som vänder sig till ungdomar och den seriekonst med feministiska förtecken som växt fram i Sverige. Jag ser dessa olika konstnärliga uttryck som en del av ett pågående samtal om femininitet som även förs inom feministisk teori, aktivism och samhällsdebatt. Poeten och kritikern Arielle Greenberg myntade 2001 begreppet gurlesk för att hon såg en företeelse i den amerikanska samtidspoesin som också jag tycker mig se i samtida svenskspråkig skönlitteratur och serier. Gurlesk är en estetik som blandar feminism, femininitet, gullighet 31 och äckel och i min presentation vill jag belysa gurleska uttryck i serier skapade efter 2000. Jag tar avstamp i serier av bland andra Karolina Bång, Julia Thorell, Nina Hemmingsson, Nanna Johansson, Lisa Ewald och Emelie Östergren. Gurleskbegreppet ger mig ingångar till att teoretisera om femininitet och estetik på ett sätt som jag påbörjade i min avhandling och som jag vill fortsätta, nu med mer fokus på sexualitet och begär. Jag är även intresserad av att titta på samspelet mellan text och bild och fundera på om det gör något ytterligare med den gurleska estetiken som inte ryms i endast text.”

Här har ni avsnittet!

Allt gott

Humpod redax

 

Therese Svensson om teoretiska perspektiv på vithet

Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet, föreläser om teoretiska perspektiv på vithet på personalkoferensen för institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.

Efter tre minuter blir ljudet bättre och bakgrundsprasslet försvinner, så lyssna tålmodigt för detta ämne är otroligt viktigt OCH spännande!

Vithet, vithetskritik och rasifiering är något som ofta diskuteras inom våra kretsar och här har vi vår expert inom ämnet. Therese Svenssons avhandlingsämne hittar ni här: http://lir.gu.se/om-oss/personal?userId=xsveth

Lyssna till avsnittet här!

Allt gott

Humpod redax

 

Svante Landgraf ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Svante Landgraf är doktorand vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) vid Linköpings universitet. I sin kommande avhandling med titeln ”Frihet. Ett tema i svensk litteratur från sextiotal till i dag” undersöker han frihetstemat i fyra genrer av svensk skönlitteratur och sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar, självbiografiska barndomsskildringar och science fiction.  ”Att läsa sakprosa som fiktion”

Landgraf föreläser vid Karlstad universitet på den litteraturvetenskapliga ämneskonferensen om ”Att läsa sakprosa som fiktion”, här följer Landgrafs abstract:

”I samtiden finns en tendens att vilja läsa in kopplingar till verkligheten i litteratur även där undertitlar eller andra element utanför den egentliga texten explicit motsäger en sådan läsning. Man läser romaner som om de vore självbiografier, man vill ställa författare till svars för deras romanfigurers åsikter och livshållningar. Intresset för ”verklighetslitteratur” och sådant som är ”baserat på en sann historia” är så stort att det tenderar att influera även läsningen av mer uttalat och genomgående fiktiva texter. Men vad händer om man gör tvärtom, om man läser sakprosa som om den vore fiktion? I mitt föredrag utreder jag vad detta skulle innebära för tre genrer av vad som i varierande grad kan karaktäriseras som sakprosa: framtidsstudier, reseskildringar och självbiografiska barndomsskildringar. Jag beskriver vilka narratologiska skillnader som finns mellan genrerna och vilka fiktionsgenrer de på olika sätt påminner om. Avslutningsvis exemplifierar jag vad en sådan läsning skulle kunna tillföra en undersökning av en specifik tematik, nämligen frihetstematiken: hur frihetens tema uppträder i de ett antal texter i de tre genrerna och hur detta kan studeras just med den beskrivna läsarten.”

Här får ni höra avsnittet!

Allt gott

Humpod redax

Reinhard Hennig ”Klimatförändringar som litterärt motiv och etiskt gränsöverskridande”

Reinhard Hennig är postdoktor vid Mittuniversitetets Eco-Humanities Hub och där involverad i det internationella och interdisciplinära forskningsinitiativet Inscribing Environmental Memory in the Icelandic Sagas.

Vi får lyssna till Hennings föreläsning om ”Klimatförändringar som litterärt motiv och etiskt gränsöverskridande”, och jag citerar abstract;

Uppfattningen att den för mänskligt liv relativt gynnsamma holocen är avslutad och att planeten genom mänsklig aktivitet har kommit in i en helt ny och mycket instabilare geologisk epok, Antropocenen, har under de senaste åren fått alltmer vetenskaplig acceptans. En av huvudfaktorerna som anses ha förorsakat detta geologiska gränsöverskridande är det mänskliga bruket av fossila energikällor som leder till global uppvärmning. Klimatförändringar och deras omfattande ekologiska och sociala konsekvenser tematiseras nu allt oftare även i litterära texter. Det har även påståtts att en ny genre har uppstått: climate change fiction eller cli-fi, med prominenta exempel såsom Margeret Atwoods MaddAddam-trilogi (2003–2013) eller Ian McEwans Solar (2010). Inom ekokritiken – den del av litteraturvetenskapen som befattar sig med miljöfrågor – konstateras ofta att litterära texter har en större potential än naturvetenskapliga rapporter att skapa medvetande om miljöproblem genom t.ex. att åskådligöra klimatförändringarnas potentiella konsekvenser för individen. Många texter pekar dessutom ut de nuvarande människornas ansvar för framtida generationer och andra arter och problematiserar därmed global uppvärmning inte bara som ett ekologiskt, utan också ett etiskt gränsöverskridande av en dimension som aldrig funnits förr. Men det finns även litterära texter som explicit eller implicit framställer global uppvärmning som icke-existerande, naturlig (dvs. inte antropogen) eller oproblematisk, som t.ex. Michael Crichtons State of Fear (2004) eller Gert Nygårdshaugs Chimera (2011). Sådana texter kan anses som en motreaktion som försvarar status quo och förnekar etisk ansvar. Litteratur som 18 medium spelar därför en ytterst ambivalent roll med hänsyn till tematiseringen av de ekologiska gränsöverskridanden som karakteriserar Antropocenen.

God lyssning!

Humpod redax